Vi har inflationsfrossa i världen, vilket driver upp räntorna, samt rädsla för nya strider mellan USA och Iran. Men jag skulle säga att aktiemarknaden har ännu tagit det ganska bra. VIX konsoliderar sen en månad tillbaka, och eftersom glaset är halvfullt stiger börserna. Skulle vi få ett brott på nedsidan, så tror jag börserna har ännu ett ben på ovansidan. Logiken bakom är:
1, USA är billigare på 7500 än det var på 7000 i januari, då vinstrevideringarna varit starka. Sen kommer dom från Tech sektorn, och energi sektorn (drivet av oljan), och man kan såklart ifrågasätta dom på många sätt, men börsen ser en vinst dollar som en vinst dollar, oavsett var den kommer från.
2, Oljan ligger kvar runt 100, inte 150-200 som man sa i mars, vilket förklaras av lagernivåerna inte faller så fort som man befarade. Dom i sin tur faller inte för att efterfrågan på vissa håll klingat av, samt att oljan har hittat nya transportvägar. Sen anser markanden att 100 dollar olja är inte bra för en redan rätt svag världskonjunktur, men likt 2011-2014, något man kan leva med.
3, Marknaden säljer långa obligationer när inflationen stiger. Och då stiger räntorna. Detta är logiskt då man annars blir realt fattigare. Korta obligationer stiger också, 2åring nu på 4,1%, vilket flirtar med räntehöjningar. Logiken bakom en räntehöjingar är att oljan sprider sig in i andra produkter och ger ett mer allmänt inflationstryck, som absorberas av slutkunder, och som sen leder till krav på högre löner, och därmed en strukturell inflationsspiral. MEN, alla vet att konjunkturen är svag, att arbetsmarknden står relativt stilla, och att lönerna snarare är på väg ner, inte upp, och att företagens förmånga att höja priserna är låg. Det betyder att oljan inte kommer sprida sig strukturellt till priserna över tid, och därför kommer man inte att höja. Man höjde inte räntan 2008 trots att oljan drig till 150usd, och man höjde inte under 2011-2014, trots att oljan låg på 100dollar, och man kommer inte göra det igen av snarlika skäl. Men om marknaden INTE tror på höjningar, så betyder inte det att man tror på Sänkningar. För det gör man inte. Men det finns fog för att den trejden kan vända. Nya FED ordförande menar att Core PCE rakt upp och ner inte ger rätt bild. Istället vill han ta månadsdatan, och lyfta ut extrem värden, som ex om flygbiljetter drar kraftigt, för att det i 9 av 10 fall är temporärt. Och sen vill han titta på ett medelvärde av CORE PCE, inte senaste siffran. Spelar detta roll? Well, med hans sätt att räkna så ligger inflationen på c2,4%, vilket alltså skulle öppna upp för sänkningar. I ett sånt läge skulle räntorna falla kraftigt, och ge stöd åt aktiemultiplarna. Men jag har svårt att se att han gör det så länge som vi har Hormuz problematiken. Men skulle den lösa sig, så är han nog snabb på knappen, och då får vi en ny våg av optimism.
4, Sällan marknaden toppar ur med en hög nivå på VIX, det är nästan alltid när Vix är rejält nerkörd. Sen kan det absolut hända nåt i eftermiddags så trycker upp VIX till 30, och då är det baisse. Även där har FED och Trump förmågan att ge VIX en knuff i endera riktning.
5, Säsongsfaktorn är satt ur spel. Sell in May and go away, och att sämsta perioden är maj-oktober, är satt ur spel, då bästa perioden oktober till maj, var riktigt svag, sett fram till mars. Det skulle betyda att uppgången just nu, är egentligen bara en catch up av säsongsfaktorn som inte fungerade. En topp i sommar, och senare en svag höst, hade inte varit oväntat. Lägg till att säsongsfaktorn i grunden oftast handlar om negativa vinst revideringar efter Q1orna, har blivit precis tvärtom, stärker den bilden.
Jag är optimist, och tror vi kan nå högre än 7500, med stopp runt 7000/7100.
10yrs är på 4,6% och 2yrs på 4,1%. Det säger egentligen att inflationen är strukturellt på väg mot 3,5% och FED kommer tvingas höja mot 4% från dagens 3,5%. Det är samma sak som att säga att Hormuz kommer att vara stängt länge. Och det är samma sak som att säga att vi kommer inte få någon piece deal. Jag säger så här: Om någon säger att det kommer en deal den här veckan, skulle jag svara att det känns osannolikt. Om nån säger att det inte kommer nån deal inom ett halvår, skulle jag säga att det också är rätt osannolikt. Nu är räntemarknaden inne på det senare. Medan aktiemarknaden inte tar höjd för det. Saken är den att Iran inte längre får svarta oljeintäkter från Kina/Asien längre, och det är jobbigt, för då kan man till slut inte betala 1 miljon soldater i Rev-Gardet, som alltså inte får mat på bordet. Då tror inte jag att dom är så idelogiska längre. USAs ekonomi har egentligen inga problem med varse sig olje försörjning eller oljepris på 100 dollar. Men Trumps väljare, eller typ halv befokningen gillar Trump religionen så länge som bensinen kostar 3 dollar eller mindre. När den som nu kostar mer än 3 dollar, så är dom inte längre ideologiska längre. Så jag skulle säga att det är lite av ett chicken race mellan Trump och Irans regim, som Hormuz handlar om. Och till slut kommer man behöva komma överrens. Det handlar om ideologi, men den är inget värt när det till slut handlar om plånboken. Vad gäller räntemarknaden, så tror jag räntorna faller brant samma sekund som vi har en uppgörelse, som öppnar upp sundet. Annars fortsätter dom att vara höga.
Om jag hade varit nye FED chefen Warsh, så hade jag sagt till Trump. Om exakt en månad, den 18 juni så har jag mitt första möte. Om sundet är öppet så kan jag sänka, annars inte. Du har en månad på dig att kommer överens med Iran…. När vi har en deal, så sjunker oljan (trots att vi har fotsatt låga lager länge) och räntorna faller. Och då rusar börsen upp av glädje, men det är då man drar ner risken i portföljen för då är allt göttigt inprisat!
Veckan är lugn, Flash PMIs, lite europa inflation, NAHB, och Philly FED
– tisdag
NAHB index kom in på 37 mot fg 34…. bättre men fortsatt deppig nivå. Huvudskälet är fortsatt svag affordability. Dvs givet räntor och byggkostnader, så är det väldigt dyrt att bygga ett nytt hus. Dom som bygger har råd, för de är kapitalstarka. Dom som inte har råd tvingas hyra vilket också är dyrt. Alltsomallt gör det att bostads utbudet står stilla, vilket också upprätthåller prisbilden, trots att priserna by definition borde gått ner givet ränteläget. Lite samma läge som i Sverige, fast här är räntorna lägre.
ANATOMIN av en börskrasch och Iran… senaste 16 åren har vi sett åtskilliga korrektioner på 20%+, men inom 6-12 månader har man hämtat hem det. Kriserna har varit påtagliga och jobbiga, som Iran och oljan nu typ. Men att börsen repar sig snabbt efter stora nedställ är ingen naturlag. Det handlar om att kriserna har inte fått inverkan på börssvinsterna. Därför sugs börs tillbaka av dom intakta vinstnivåerna. Vid klassiska lågkonjunturer sätter sig vinsterna från toppnivåer med 20-30%. Senast vi såg detta var 2008/09. Börserna kraschar i regel med cirka 50% vilket handlar dels om vinster, och resten multipelkontaktion. huvuddelen av nedgången brukar vara 12-18 månader. Sen kommer korrektionen snabbt, och fångar ungefär hälften av nedgången. Det är multiplar som stiger, inte vinster. Multiplarna prisar in bättre tider och att lågkonjan är slut. Detta tar cirka 12 månader. Men från toppen, säg att man har 100 kr så har man 75kr 2-2,5 år senare. Därefter driver vinsterna upp 75kr mot 100kr vilket brukar ta 1-2 år. Så drygt 4 år senare har man sett sin 100 lapp gå till 50kr för att sen gå tillbaka 100kr. Men man är ju inte nöjd för man är på börsen för att få avkastning 7-10% om året, så man ser gärna att 100kr efter 4 år är 140-150kr. Men man brukar i regel få vänta yttelrigare 2-3 år innan man kan säga att man är nöjd med årsavkastningen. Dvs totalt 6-7 år. MINST! Det är MÅNGA i marknaden som inte upplevt detta.
2007 toppade SPX ur runt 1500. Först 2017 nådde man 2500, vilket inklusive utdelningar gav 8% årlig tillväxt. Det är låååååång väntan innan man kunde säga att aktieexponeringen har gett en bra årsavkastning som man är nöjd med givet risken. 2012, dvs 5 år senare låg index på 1500, dvs oförändrad, vilket alltså innebar att man bara fått utdelningar om 2-3%. Alltså en 5 års avkastning som var i linje med räntesparande. Man fick vänta 5 år till för att bli rejält kompenserad!
Det som krävs är att det händer nåt som verkligen sätter sig på efterfrågan för att vi ska få den här typen av scenarior. Detta gör att företagen måste hantera försäljnings nedgången varpå dom varslar folk och sjösätter stora kostnadsbesparingsprogram. Detta i sin tur gröper ur köpkraft, vilket förvärrar konjunktur nedgången, när arbetslösa konsumerar mindre, och folk i allmänhet blir försiktiga. Vinster och multiplar faller, och börsen repar sig inte.
Det är alltså inte nedgångarna som är intressanta i sig. Utan vinsterna, och konjunktur. Så länge som dom finns kvar skulle man nästan kunna säga att börsnedgångar spelar ingen roll, för man vet att kort tid efter har börserna repat sig.
Detta följer gamla regeln, på 10 års sikt kan du vara säker på att aktier blir bra för en Buy and Hold strategi, med hänsyn till risk. På 5 års sikt kan du vara säker på att inte förlora pengar men inte mer än så. Klart mindre än 5 års horisont? Då är det Rysk roulette. Om du är en skicklig allokerare kan du tänja på dom reglerna. Men 4 av 5 kommer misslyckas i sina försök att allokera och vara smartare än marknaden. Så enkelt är det! Dom flesta tror idag att på 1 års sikt är det omöjligt att förlora pengar, på 5 år blir det bra. Men det stämmer inte. Det krävs bara en äkta lågkonja för att omkullkasta detta. Nån tänker säkert att dagens politiker kommer aldrig tillåta detta. Utan dom kommer bara köra tillräckligt stora budgetunderskott för att brygga privata sektorns nedgång. Men ska dom underskotten finansieras av privata sektorn så funkar det inte. Alltså måste det tryckas pengar. Det har fungerat sen 2008. Men det är inte säkert det funkar nästa gång.
Det som är intressant med kriserna är att många tror att dom ska ge konjunkturen en rejäl käftsmäll, men att dom DE FACTO inte gjort det. Det verkar krävas så mycket mer!
Alla stora kriser vi haft senaste 16 åren, inklusive senaste olje kris, är allvarligt. Men folk går till jobbet i vanlig ordning, får lön, och konsumerar upp den till den 25e. Visst, dom gnäller jättemycket, vilket vi ser i consumer confidence, men det är för att dom får mindre för sina pengar, inte att dom inte har pengar att sätta sprätt på. Det är stor skillnad. Företagen omsätter fortfarande mycket i pengar, men varor och tjänster är dyrare, så i volym säljer dom mindre. Det som är intressant för börsen är ett företags revenues och vinster. Inte hur många varor som lämnar bandet!
Ett oljepris runt 100 dollar kommer inte förändra situationen. Jag säger inte att börsen kan gå ner. Bara att faller den med 20% så är den tillbaka ett halvår senare. Jag hävdar att det krävs olja på 200 dollar under överskådlig tid för att verkligen ge hushållen världen över, i aggregerad form, en smocka som sätter sig på efterfrågan. Under 2008 steg oljan till 150 dollar, och sen hade vi en finanskris där bostadspriserna halverades, och folk klarade inte räntor och amorteringar på sina lån. Det var för mycket. Covid var en särart, som delade vissa likheter med en riktig lågkonja, men många olikheter också. Därför blev det ingen traditionell lågkonja. Att världens stater översköljde hushåll med pengar och likviditet spelade också roll.
Olja på 100 dollar är inte kul, men det kommer inte få vinsterna aggregerat att falla med 30%. Alltså får vi ingen börskrasch som det tar 6-7 år innan man är nöjd med sin Global fond igen. Det hindrar inte börsen från att falla mycket…. det gör den ofta och gärna. Men för den som är långsiktig, så kan man sitta stilla i båten.
Sen tror jag att risken är hög att vi får just en klassisk lågkonja i framtiden… och sannolikt har AI-agenter ett finger med i spelet. Men den tiden den sorgen!
